♥ JaeDze ♥

Hana Yori Dangos bästa låt nånsin. Den skrev Utada till Makinos och Domyojis känslor och förhållande.
Jag tycker den är så fin att jag måste sätta in den i situationer, det e så kul att analyser sånt.

Här är hela texten översatt:

When you say thank you to me,
for some reason it hurts,
Like a magic spell that doesn't
get undone even after the good bye
a hint of bitterness
The flavor of life

Not friends, not lovers, something inbetween
like an un-riped fruit dreaming about the day of harvest
because of being unable to just move one more step forward
what's causing this frustration baby

When you say thank you to me,
for some reason it hurts,
Like a magic spell that doesn't
get undone even after the good bye
a hint of bitterness
The flavor of life

Sweet talk and tasteless conversations
it sparks no interest in me
even when things do not go the way you want
it doesnt mean you've thrown your life away

When asked ‘ whats wrong?'
I answer ‘its nothing'
The smile that disappears after goodbye
It's unlike me

The more i wish to believe in you,
For some reason it hurts even more
‘I like you a lot' instead of ‘I love you' sounds more like you
The flavor of life

The period when you suddenly remember the scent of someone you had almost forgotten
I want to be able to openly and honestly cherish the white purity of the falling snow more

More than I diamond, I want a future that is tender and warm
I want to grasp it, in this limited time we have, I want to spend it with you

When you say thank you to me,
for some reason it hurts,
Like a magic spell that doesnt
get undone even after the good bye
a hint of bitterness
The flavor of life

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

"When you say thank you to me,
for some reason it hurts,
Like a magic spell that doesn't
get undone even after the good bye
a hint of bitterness
The flavor of life"

Det fanns många gånger så Makino har sagt tack till Domyoji, och varje gång hon har sagt det till honom har hon känt sig vääldigt tacksam att hon nästan vatt i tårar, för han gör så mycket för henne, slutar aldrig tro på henne.


"Not friends, not lovers, something inbetween
like an un-riped fruit dreaming about the day of harvest
because of being unable to just move one more step forward
what's causing this frustration baby"

Nästan under hela dramats gång har dom kämpat med sina känslor...Makino är rädd för att vara hans flickvän, pga av massa händelser och pga hennes egna känslor, men sen så vill hon inte endast vara hans vän heller, för hon älskar ju honom. Hon har svårt att reda ut det under hela dramats gång, och hon är rädd för att bara komma ut med det, med allt hon känner.


"Sweet talk and tasteless conversations
it sparks no interest in me
even when things do not go the way you want
it doesnt mean you've thrown your life away"

Som vi vet är ju både Domyoji och Makino full of it haha, dom gillar att vara högljudda och säga vad dom tycker, så dom gillar inte prata sweet och smörja med varann, dom e mer bråk och bråk, käftar tillbaka på varandra, det e så deras lovetalk går till, därför tror jag dom är så kompatibla. Dom pratar samma smörja^^ så underbart söta e dom när dom bråkar och tjafsar.


"When asked ‘ whats wrong?'
I answer ‘its nothing'
The smile that disappears after goodbye
It's unlike me

The more i wish to believe in you,
For some reason it hurts even more
‘I like you a lot' instead of ‘I love you' sounds more like you
The flavor of life"

Hon brukar också ljuga för Domyoji ibland just för att ingen av dom ska hamna i trubbel, så när han frågar henne om nåt e på tok säger hon alltid nej, medan hon jämt e i stor trubbel pga hans mamma osv. Och det med the smile that dissappears after goodbye its unlike me. Makino är egentligen inte så känslig tjej, innan hon träffade Domyoji. Regnscenen är det bästa exemplet här, när hon ljuger att hon inte älskar honom och säger hejdå en gång för alla, så har hon dragit det störsa lögnen nånsin, och hon börjar gråta här. Och ju mer och mer hon vill lite på honom, allt han lovar henne, när han säger att dom kan va tillsammans, han lovar att göra allt för det, men hon kan inte bara lita på det, så mycket som går emot deras förhållande, hon vill tro på allt han lovar men det går inte.


"The period when you suddenly remember the scent of someone you had almost forgotten
I want to be able to openly and honestly cherish the white purity of the falling snow more"

Här kan man också ta scenen när han e med om en olyckshändelse och tappar minnet av Makino så gör hon allt för att han ska komma ihåg henne, och han vill verkligen komma ihåg henne, han inser att han saknar något stort i sitt liv, som är då Makino, ahhh så underbar kärlek dom haaar!!!


"More than I diamond, I want a future that is tender and warm
I want to grasp it, in this limited time we have, I want to spend it with you"

I början erbjuder han henne allt han har....hans pengar, dyra juveler, klänningar, men hon säger att vänskap och kärlek kan inte köpas med pengar, det får han att tänka om. För medan alla andra vill ha Domyoji för hans rikedom så vill Makino bara ha honom för han själv..hans personlighet och värme. Och en grej hon säger slutet på serien är också: att all tid hon har kvar med honom innan han åker iväg vill hon spendera med honom, alla resterande dagar i sitt liv vill hon ge honom. Gaaaah så fiiiiiint~~~~~


Ja det var min tolking av låten, jag bara älskar den, lyssnar på den jämt nu när jag ser på Hanadan! Ni som inte har hört den måste lyssna på den!!